För att presentera en strategi för hur fotbollsvåldet kan förebyggas har Brå, på uppdrag av Kultur– och Justitiedepartementen, sammanställt kunskap från andra länder, samverkat med Rikspolisstyrelsen och hållit seminarier med flera olika aktörer: supporterklubbar, forskare, supporterpoliser och andra aktörer. Utifrån det föreslår Brå en rad åtgärder som klubbar, polisen och andra aktörer kan titta närmare på. För trots de sociala insatser som klubbarna bedriver, trots att lagstiftningen ska förändras och trots polisens arbete med särskilda supporterpoliser och satsningar på internutbildning behöver det göras ytterligare mot fotbollsvåldet.

– Det finns inte några standardlösningar mot samhällsproblem och inte heller mot fotbollsvåld. Det är därför som Brå tillsammans med en rad aktörer har formulerat både mjuka och hårda insatser för att minska problemen, säger Lars Korsell, verksjurist på Brå.
Ett stort problem med fotbollsvåldet är att ordningsstörningar och våld sker både på, utanför och långt från arenorna och inte heller alltid tidsmässigt i anslutning till matchen. Det kan handla om såväl bråk på pubar och i kollektivtrafiken som utanför arenan i samband med match och på läktarna. Det innebär att många aktörer måste komma överens om vilka åtgärder som krävs.

Samordna samtliga berörda
Därför föreslår Brå att en huvudman utses för att samordna alla aktörer och upprätta en nationell åtgärdsplan, motsvarande det åtgärdspaket som tagits fram i England. För att ge särskild tyngd till huvudmannen kan regeringen utse denna person.
– Det är viktigt att huvudmannen som utses är självständig och oberoende då fotbollens aktörer har egna och många gånger motstridiga intressen. Brå:s förslag kan tjäna som vägledning och inspiration i arbetet med den framtida nationella åtgärdsplanen, säger Lin Nordqvist, utredare på Brå.

Brå har också åtskilliga förslag som kan ingå i en sådan åtgärdsplan. Här följer några:

Skapa folkfest runt matcherna
För att motverka en aggressiv stämning och i stället skapa en folkfest runt matcherna kan arrangörerna ordna till exempel artistuppträdanden, shower och intervjuer med kända idrottsprofiler både på och utanför plan. Förhoppningen är att sådana kringarrangemang skulle få publiken att komma tidigare till matcherna och även locka dit andra grupper, till exempel fler kvinnor och barnfamiljer.

Se till att publiken kommer i god tid
Om fotbollspubliken kommer i god tid till matcherna minskar risken för turbulens och oordning vid insläppet. Det skapar troligen också bättre förutsättningar för visitering, så att besökarna inte för in alkohol, pyroteknik och annat förbjudet på arenan.

Förlägg matcherna på dagtid på helger
Högriskmatcherna börjar ofta relativt sent på vardagskvällarna. Men om viktiga fotbollsmatcher i stället spelas vid lunchtid på helger borde det även locka en delvis annan publik som kan bidra till en bättre ordning. Det kan också leda till att färre kommer till matcherna berusade eller drogpåverkade.

Släpp inte in berusade åskådare
Om många åskådare är berusade ökar risken att de tar till våld eller på annat sätt stör ordningen. Därför bör inte alltför berusade personer släppas in på arenorna, det gäller inte minst ungdomar.

Använd samma metoder som mot organiserad brottslighet
Det finns likheter exempelvis mellan de grupperingar som förser den svenska marknaden med narkotika och de grupperingar av risksupportrar som kallas firmor. Det arbete som bedrivs mot den organiserade brottsligheten kan därför med fördel användas även mot de organiserade firmorna. Det handlar till exempel om att skada nätverken genom att identifiera och gripa nyckelpersoner.
Andra viktiga åtgärder är att ordningsvakterna får utbildning och kunskap om att arbeta i stora folkmassor, liksom en förbättrad kameraövervakning som kan hjälpa polisen att identifiera gärningspersoner.